Lingua neerlandese
Apparenza
(Reindirizzamentu da Lingua ulandese)
|
Neerlandese (Nederlands) | ||
|---|---|---|
| Altri nomi: | Nederlandese, Nierlandese, Olandese, Ulandese | |
| Parlatu in: | Paesi Bassi, Belghju, Suriname, Caraibi | |
| Parsoni: | 24 milioni | |
| Scrittura: | Latina | |
| Tipulugia: | SVO | |
| Filugenesi: | Indoauropeanu
| |
| Statutu officiale | ||
| Nazioni: | ||
| Rigulatu da: | Nederlandse Taalunie | |
| Codici di classificazioni | ||
| ISO 639-1 | nl | |
| ISO 639-2 | dut, nld | |
| ISO 639-3 | nld | |
| Estrattu in lingua | ||
| Dichjarazioni univirsali di i diritti di l'omu - Art.1 | ||
| Alle mensen worden vrij en gelijk in waardigheid en rechten geboren. Zij zijn begiftigd met verstand en geweten, en behoren zich jegens elkander in een geest van broederschap te gedragen. | ||
| Lingua - Alencu d'e lingue - Linguistica | ||
Distribuzione geografica d'u neerlandese. | ||
A lingua neerlandese, ancu chjamata nederlandese, nierlandese, olandese o ulandese (nome nativu Nederlands, IPA: /ˈneːdərˌlɑnts/) hè una lingua germanica. Hè parlata, per esempiu, in i Paesi Bassi è in u Belghju.
Storia
[mudificà | edità a fonte]A lingua neerlandese hè una lingua germanica, cumu per esempiu l'inglese, u tedescu è u danese.
E forme storiche di u neerlandese sò chjamate:
- U neerlandese anticu (5u - 12u seculu)
- U neerlandese mediu (12u - 16u seculu)
- U neerlandese modernu (da u 16u seculu)
Fonetica
[mudificà | edità a fonte]Cunsunanti
[mudificà | edità a fonte]E cunsunanti di u neerlandese:
| Fonemu (in l'IPA) | Esempiu in neerlandese | Pronunzia (in l'IPA) | Traduzzione |
|---|---|---|---|
| /m/ | mier | /ˈmiːr/ | furmicula |
| /n/ | nier | /ˈniːr/ | renu |
| /ŋ/ | long | /ˈlɔŋ/ | pulmone |
| /p/ | pot | /ˈpɔt/ | pentula |
| /b/ | bot | /ˈbɔt/ | ossu |
| /t/ | tak | /ˈtɑk/ | ramu |
| /d/ | dak | /ˈdɑk/ | tettu |
| /k/ | kat | /ˈkɑt/ | ghjattu |
| /f/ | fiets | /ˈfits/ | bicicletta |
| /v/ | vis | /ˈvɪs/ | pesciu |
| /s/ | soep | /ˈsup/ | suppa |
| /z/ | zak | /ˈzɑk/ | saccu |
| /ʃ/ | sjaal | /ˈʃaːl/ | sciarpa |
| /x/ | gok | /ˈxɔk/ | cunghjettura |
| /ɦ/ | hok | /ˈɦɔk/ | tana |
| /r/ | riem | /ˈrim/ | cinta |
| /ʋ/ | wiel | /ˈʋil/ | rota |
| /l/ | lot | /ˈlɔt/ | destinu |
| /j/ | jas | /ˈjɑs/ | mantellu |
- In tutti dialetti magiori, /d/ è /b/ à fine sò pronunziate cumu /t/ è /p/
- god /ˈxɔt/ ("diu")
- rib /ˈrɪp/ ("costa")
- In alcuni dialetti uccidentali è settentriunali di Paesi Bassi, /v/ hè pronunziata cumu [f]
- vis [ˈfɪs] ("pesciu")
- In alcuni dialetti meridiunali di Paesi Bassi è belgi, /x/ hè pronunziata cumu [ç]
- recht [ˈrɛçt] ("dirittu")
- In alcuni dialetti uccidentali di Paesi Bassi, /x/ hè pronunziata cumu [χ]
- recht [ˈʀɛχt] ("dirittu")
- In alcuni dialetti uccidentali di Belgica, /x/ hè pronunziata cumu [h]
- goed [ˈhud] ("bè")
- Davanti à /j/, /k/ hè pronunziata cumu [c]
- hekje [ˈɦɛcjə] ("serrenda piccula")
- In alcuni dialetti uccidentali di Paesi Bassi, /r/ hè pronunziata cumu [ʀ] à u principiu è cumu [ɻ] à fine
- recht [ˈʀɛχt] ("dirittu")
- deur [ˈdøːɻ] ("porta")
- In alcuni dialetti di Belgica, /ʋ/ hè pronunziata cumu [β]
- wiel [ˈβil] ("rota")
- In Suriname, /ʋ/ hè pronunziata cumu [w]
- wiel [ˈwil] ("rota")
Vucali
[mudificà | edità a fonte]E vucali di u neerlandese:
| Fonemu (in l'IPA) | Esempiu in neerlandese | Pronunzia (in l'IPA) | Traduzzione |
|---|---|---|---|
| /ɪ/ | vis | /ˈvɪs/ | pesciu |
| /i(ː)/ | vies | /ˈvis/ | cutinone |
| /ʏ/ | cultuur | /kʏlˈtyːr/ | cultura |
| /y(ː)/ | cultuur | ||
| /ɛ/ | bek | /ˈbɛk/ | beccu |
| /eː/, /eɪ̯/ | beek | /ˈbeɪ̯k/ | vadicellu |
| /ə/ | hebben | /ˈɦɛbːən/ | avè |
| /ɔ/ | bot | /ˈbɔt/ | ossu |
| /oː/, /ou̯/ | boot | /ˈbou̯t/ | batellu |
| /ɑ/ | tak | /ˈtɑk/ | ramu |
| /aː/ | taak | /ˈtaːk/ | compitu |
| /u(ː)/ | moeder | /ˈmudər/ | matre |
| /øː/, /øy̯/ | deur | /ˈdøːr/ | porta |
| /ɛɪ̯/ | zijn | /ˈzɛɪ̯n/ | esse |
- E vucali /eː/, /oː/ è /øː/ sò pronunziate cumu i dittonghi /eɪ̯/, /ou̯/ è /øy̯/ sì ùn sò seguitate da /r/, /l/ ò una altra vucale
- mees /ˈmeɪ̯s/ ("campagnola")
- meer /ˈmeːr/ ("lagu")
- meel /ˈmeːl/ ("farina")
